Verkligheten blev för verklig!
Alla apparaters plinganden som forfarande ekar i mitt huvud ibland.
Små bröstkorgar som höjs och sänks, mekaniska andetag.
Respiratorkurvor, syresättning och puls som man kunde stirra sig blind på.
Lukten av handdesikfektion som får magen att vända sig ut och in.
Föräldrar i chock i panik i ovishet.
Där sekunder, minuter och timmar känns som en evighet.
Avdelningen där liv och död går hand i hand.
Tårar tårar tårar.
Besked av gläjde och besked av sorg.
Ovisheten som får hjärtat att brista.
Operationer.
Ska mitt barn överleva?
Ska vi komma hem som en familj?
Frågorna är oändliga.
Jag trodde jag var redo men jag hade fel.
Tror inte jag någonsin kommer att vara det.
Verkligheten blev för verklig.
Igår brast det...
Har det hänt något? Eller har bara verkligheten börjat komma ikapp? Hoppas du mår bättre snart.
Men lilla vännen då :( Finns här om du behöver prata!
styrkekramar till dig <3
Åh, Jag förstår verkligen att det måste välla upp så otroligt mycket känslor! Men jag måste säga som alla andra säger; du är otroligt stark! Kram på dig!
nu har jag tittat, förstår det var svårt.
Nu kommer jag med mina frågor igen (du måste såklart inte svara) men dom stängde ju av respiration också på en. Är det vanligt?
Skickar en stor kram! Förstår precis hur du känner. Jag hade stora problem att se dokumentären. Är många minnen som kommer ikapp.
Hoppas att du snart mår bättre.
Det är som om du precis läst mina tankar och skrivit ner dem här... :(
Jag har mardrömmar vissa nätter och sover oroligt.
Ska prata med en om de på Tisdag.
Kramar!
Jag håller med dig! Po.p´s kläder, framförallt ytterkläder, är jätte bra. De håller verkligen och är värt priset.
Ja jag vet, jag ska försöka berätta om det!!
Så många gånger som jag velat men inte orkat.. Hon är ju här varje vecka och frågar hur saker och ting är men jag bara ler och säger att allt är bra.
Det är ju bra med barnen osv men jag har inte bearbetat allt som hänt så inom mig är det inte bra.
Ja du förstår ju!