Jag har verkligen inte många fobier men den allra största jag har så är det att gå till tandläkaren.
Vilket jag gjorde idag. Sover oroligt,illamående,svettig, stressad, orolig ja listan kan göra väldigt lång.

Ska jag var ärlig så vet jag inte ens vart den räddsla har kommit ifrån för jag har inte varit med om nån obehaglig upplevelse hos tandläkaren. Men iaf första gången det blev påtagligt var när jag för första gången skulle borra det gick inte att komma i närheten av mig med borren bara själva ljudet gjorde mig skräckslagen. Efter några försök så blev det att jag fick ta lugnande tabletter som gjorde susen. Dock så blev det ganska många tandläkarbesök just då när jag var mindre för min väldigt dåliga emalj. Den där skräcken sitter kvar än idag. Skulle jag behöva rotfylla eller kanske dra ut tänder i framtiden så får dom antingen söva mig eller klubbba ner mig annars tror jag aldrig att det skulle gå!

Sån tur är så blir jag bara kallad vart annat år vilken jag inte gnäller för.
Kanske därför jag är så pedant med min tandhygien enbart för att slippa obehaget över att gå till tandläkaren. Denna gång liksom förra gick kanoners. Hon var snabb inget onödigt mellantjat som en del brukar köra med. Fick höra otaliga gånger att allt såg väldigt bra ut vilket gjorde att min puls sänktes något och inget gnäll om att min enda och förhoppningsvis enda vidsomstand växte snett! Var en tand hon var osäker på så hon skulle rådfråga en anna tandläkare men hoppas innerligt att det dröjer yttligare 2 år innan vi ses igen.

Den härligaste delen av besöket var när hon sa att jag bara behövde betala 44 kr istället för 644. Tydligen får man 300 kr i rabatt varje år tills man blir 29 år och eftersom jag bara blir kallad vartannat hade jag en pott på 600.

Jag gick hem med en enorm lättnad över att nu dröjer det 2 år igen och över den behagliga summan.
Jag klarade mig ut situationen helskinnad;)