Diagnos Cerebral pares
Har forskat lite på nätet angående neos syn,perception och lite mer om CP! har inte fått mycket info över huvudtaget.Får ta tagi i de själv känns de som. Stötte på detta kändes som man fick lite svar iaf. Spar texten här så jag vet vart jag har den. Förstår om ni inte orkar lässa allt för de var en hel del. Mest för min egen skull:)
Diplegi Cerebral pares (CP) är ett rörelsehinder som beror på en skada i den omogna hjärnan. Det motoriska funktionshindret är bestående och dominerar symtomatologin men progredierar inte. Hjärnskadan uppkommer vanligtvis under graviditeten, före, under eller efter förlossningen, eller postnatalt upp till 2 års ålder. Om en hjärnskada som ger upphov till ett bestående rörelsehinder uppkommer efter födelsen men före två års ålder betraktas den också som CP. Prevalensen varierar mellan 2.2-2.5 per 1000 levande födda barn.
CP är en beskrivande symtomatisk diagnos, och säger ingenting om etiologi. Många barn har dessutom andra funktionshinder, såsom kognitiva svårigheter, kommunikationsproblem, beteendeproblematik, perceptionsstörning. syn- och hörselnedsättning. Ytterligare ett tilläggshandikapp, epilepsi, kan debutera hos en del barn under uppväxttiden.
CP är en symptomatisk diagnos och det är de motoriska symptomen som klassificerar CP i olika grupper. Man talar om spastiska, dyskinetiska och ataktiska former. Spasticitet innebär en hög muskelspänning, tonusökning, och stegrade reflexer. Tonusökningen är hastighetsberoende och snabba, passiva rörelser ger större tonusökning. Ökad känslighet av sträckreflexerna i främre motorneuronet medför stegrade extremitetsreflexer och klonus kan utlösas. De spastiska formerna av CP dominerar och utgör mer än 2/3 av all CP och indelas i diplegi, tetraplegi och hemiplegi. CP-diplegi utgör ca 1/3 av all CP. Karakteristiskt för CP-diplegi är att symtomen i benen alltid dominerar men även armarna, en eller båda, kan vara drabbade med olika grader av spasticitet. Sidoskillnader förekommer och symptomen på en sida kan dominera. Graden av rörelsehindret varierar och en del barn har endast en liten tonusökning i benen och kan gå utan hjälpmedel.
Andra barn har så mycket spasticitet att de endast kan gå med hjälpmedel eller inte alls. Rörelsehindret dominerar vid CP men ofta har barnen också andra handikapp i form av visuella problem med perceptionsstörning, samt kognitiva svårigheter och kommunikationsproblem. De flesta av barnen (ca 2/3) är dock normalbegåvade.
Den kliniska bilden av CP-diplegi beror på när hjärnskadan uppkom, duration, storlek, lokalisation och nivå på skadan. Graden av funktionshindret beror även på mognaden av barnets hjärna vid tidpunkten för skadan. CP-diplegi är den form av CP som är typisk efter en hjärnskada som drabbar det prematura barnet. Av 1000 nyfödda barn drabbas 2-3 barn av CP. Av barnen som föds prematurt, dvs före 37 gestationsveckor, drabbas 5-10 % av CP. Barn som föds mera prematurt har större risk att få hjärnskada och har därmed ökad risk att utveckla CP. Både prematuritet och låg vikt vid födelsen predisponerar för CP. Mer än 2/3 av barnen med CP-diplegi är födda prematurt, vanligtvis i gestationsvecka 24-34.
Barn som föds prematurt har en omogen outvecklad hjärna vid födelsen. Hjärnan är då mera känslig för blödningar och syrebrist, hypoxi-ischemi, med infarkt som följd. Hjärnblödning hos det prematura barnet kallas intraventrikulär hemorraghi (IVH) och infarkt kallas periventrikulär leukomalaci (PVL). Vanligtvis drabbas det bakre området av hjärnan invid sidoventriklarna, dvs det område som styr benens och armarnas funktion.
I detta område finns även funktioner för syn och perception. Därför har barn med CP-diplegi inte sällan funktionshinder beträffande syn och perception. Alla hjärnskador ger ärr i hjärnan som senare under uppväxten kan ge upphov till kramper, epilepsi. Epilepsi förekommer således även vid CP-diplegi, dock relativt sällan. Etiologin till CP varierar. CP är icke-progredierande men symtomen kan ändras över tid. Det innebär att hjärnskadan är stationär men symtomen kan ändras över tid beroende på att barnet utvecklas och ska få fler färdigheter med åren.
Från http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=63870
Diplegi Cerebral pares (CP) är ett rörelsehinder som beror på en skada i den omogna hjärnan. Det motoriska funktionshindret är bestående och dominerar symtomatologin men progredierar inte. Hjärnskadan uppkommer vanligtvis under graviditeten, före, under eller efter förlossningen, eller postnatalt upp till 2 års ålder. Om en hjärnskada som ger upphov till ett bestående rörelsehinder uppkommer efter födelsen men före två års ålder betraktas den också som CP. Prevalensen varierar mellan 2.2-2.5 per 1000 levande födda barn.
CP är en beskrivande symtomatisk diagnos, och säger ingenting om etiologi. Många barn har dessutom andra funktionshinder, såsom kognitiva svårigheter, kommunikationsproblem, beteendeproblematik, perceptionsstörning. syn- och hörselnedsättning. Ytterligare ett tilläggshandikapp, epilepsi, kan debutera hos en del barn under uppväxttiden.
CP är en symptomatisk diagnos och det är de motoriska symptomen som klassificerar CP i olika grupper. Man talar om spastiska, dyskinetiska och ataktiska former. Spasticitet innebär en hög muskelspänning, tonusökning, och stegrade reflexer. Tonusökningen är hastighetsberoende och snabba, passiva rörelser ger större tonusökning. Ökad känslighet av sträckreflexerna i främre motorneuronet medför stegrade extremitetsreflexer och klonus kan utlösas. De spastiska formerna av CP dominerar och utgör mer än 2/3 av all CP och indelas i diplegi, tetraplegi och hemiplegi. CP-diplegi utgör ca 1/3 av all CP. Karakteristiskt för CP-diplegi är att symtomen i benen alltid dominerar men även armarna, en eller båda, kan vara drabbade med olika grader av spasticitet. Sidoskillnader förekommer och symptomen på en sida kan dominera. Graden av rörelsehindret varierar och en del barn har endast en liten tonusökning i benen och kan gå utan hjälpmedel.
Andra barn har så mycket spasticitet att de endast kan gå med hjälpmedel eller inte alls. Rörelsehindret dominerar vid CP men ofta har barnen också andra handikapp i form av visuella problem med perceptionsstörning, samt kognitiva svårigheter och kommunikationsproblem. De flesta av barnen (ca 2/3) är dock normalbegåvade.
Den kliniska bilden av CP-diplegi beror på när hjärnskadan uppkom, duration, storlek, lokalisation och nivå på skadan. Graden av funktionshindret beror även på mognaden av barnets hjärna vid tidpunkten för skadan. CP-diplegi är den form av CP som är typisk efter en hjärnskada som drabbar det prematura barnet. Av 1000 nyfödda barn drabbas 2-3 barn av CP. Av barnen som föds prematurt, dvs före 37 gestationsveckor, drabbas 5-10 % av CP. Barn som föds mera prematurt har större risk att få hjärnskada och har därmed ökad risk att utveckla CP. Både prematuritet och låg vikt vid födelsen predisponerar för CP. Mer än 2/3 av barnen med CP-diplegi är födda prematurt, vanligtvis i gestationsvecka 24-34.
Barn som föds prematurt har en omogen outvecklad hjärna vid födelsen. Hjärnan är då mera känslig för blödningar och syrebrist, hypoxi-ischemi, med infarkt som följd. Hjärnblödning hos det prematura barnet kallas intraventrikulär hemorraghi (IVH) och infarkt kallas periventrikulär leukomalaci (PVL). Vanligtvis drabbas det bakre området av hjärnan invid sidoventriklarna, dvs det område som styr benens och armarnas funktion.
I detta område finns även funktioner för syn och perception. Därför har barn med CP-diplegi inte sällan funktionshinder beträffande syn och perception. Alla hjärnskador ger ärr i hjärnan som senare under uppväxten kan ge upphov till kramper, epilepsi. Epilepsi förekommer således även vid CP-diplegi, dock relativt sällan. Etiologin till CP varierar. CP är icke-progredierande men symtomen kan ändras över tid. Det innebär att hjärnskadan är stationär men symtomen kan ändras över tid beroende på att barnet utvecklas och ska få fler färdigheter med åren.
Från http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=63870
Kommentarer
Postat av: Kristina
Hej! Bara på besök. Söt kille du har. Ett tips är att söka på CVI- cortical visual impairment. Det innebär att det är förmågan att tolka synintrycken som är påverkad. Detta är vanligt hos för tidigt födda barn och även barn med CP. Det kan innebära bla att barnet ser en leksak om den är mitt framför barnet, men inte om den ligger nedanför, på golvet t ex. Barnet kan ha svårt att koncentrera sig på både det som hörs och det som syns på samma gång. Vissa färger kan vara svårare att uppfatta.
Trackback
